Ölprovning

Lördag den 10/7 hade jag några vänner över på en på en enklare provning av typen ölskola. Orsaken till provningen är att min ena granne hade den ytterst dåliga smaken att en gång utbrista ett oomtyckande kring öl, vilket förstås måste motbevisas, så jag plockade ihop en provning om 14 öl av olika typer för att få berättat lite om olika öltyper och ge möjlighet att prova många olika dofter, smaker och upplevelser. Det finns alltid minst en öl som passar varje person!

Det här inlägget kommer kort gå igenom min upplevelse av några av de öl vi provade. Jag kommer inte sätta några betyg, då jag betygsätter utifrån upplevelsen av hela ölen och jag nu bara druckit några cl av varje.

Samuel Adams black lager

Ölet är mörkt röd och en liten strimma ljus släpper igenom. Skummet är varmvitt och lämnar lite rester på glaset.

Doften är ganska tunn och drar åt svarta oliver, bränt trä och kaffe.

Smaken domineras av en massiv sötma. Det smakar av jul, nejlikor, bränt trä, kaffe och mörk choklad. Smaken är stor och kroppen ganska stor.

Diskussionen kring det här ölet kom att handla mycket om dom svarta olivernas vara eller icke vara, där ungefär hälften av samlingen kände denna doft mycket tydligt och andra halvan inte alls kunde hitta den. Som helhet smakar ölet mycket mer än det doftar, vilket förvånade samtliga.

Oppigårds starkporter

Färgen är nästan svart, endast en liten, liten mörkbrun strimma ljus släpper igenom vid kanten på glaset. Skummet är brunt och det blir kvar lite rester på glaset.

Doften är stor, med tydliga toner av bränt trä, kaffe och eldstad. Sammanfattningen blev att den doftar som en gammal ingrodd kaffepanna som använts över öppen eld. Sötman är det dominerande och det finns också inslag av torv, jord, tjära och ladugård.

Smaken går i samma banor och är även den stor, med en tydlig beska. Bränt trä, läder, bölebyns garveri och Leijona tjärtabletter. Eftersmaken är mycket lång.

Som helhet är det ett stort öl, med mycket att bjuda i både doft och smak. Diskussionen kom in en hel del på hur kallt det ska vara ute, hur stormigt det ska vara och hur värmande brasan ska vara för att detta öl ska komma till sin rätt.

Westmalle trippel

Färgen är ljust gul. Stort vitt skum, som långsamt sjunker undan och lämnar en hel del rester på glaset.

Doften domineras av jäst, gräs, hö, franska baguetter och bröddeg.

Smaken är ganska spritig, med en lätt syrlighet och inslag av jäst och ljust bröd.

Det som mest slog samlingen var hur väl alkoholen ändå är dold, trots ett litet stick i smaken.

Wisby Weisse

Vätskan är grumlig, gul och skummet är litet.

Doften är syrlig med toner av jäst och hö. Även ett visst inslag av banan finns att ana i bakgrunden.

Smaken är söt. Bananen blir här tydligare och drar lite åt det kemikaliska hållet, vilket nästan ger mer skumbanan.

Det blev tydligt här att öl kan ge smaker som den vanliga ljus-lager-drickaren inte alls förknippar med öl.

Provningen var från början tänkt att ta två timmar. Lite väl snålt tilltaget skulle det visa sig och vi blev inte klara förrän efter fyra timmars intressant provande och dryftande. Framöver kommer jag dra ihop fler opretentiösa provningar med smalare inriktning på olika typer eller länder, eller bryggerier.

Advertisements
This entry was posted in Övrigt. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s